SpelaUpp


Lämna en kommentar

Valerian

 

En gammal klassiker väcks till liv på stora bioduken

I helgen gick jag på bio och såg nya storfilmen Valerian, som är en schysst SF-rulle, regisserad av filmguden Luc Besson. Detta inlägg kommer inte vara ett referat eller recension av något slag, youtube-klippet ovan berättar allt man behöver (och vill) veta. Däremot finns det intressant kuriosa kring filmen som jag vill lyfta – lite nördigt, jag vet, men låt mig hållas. Kanske dyker det upp någonting intressant som du kan smuggla ner i popcornpåsen du har köpt till filmen. Inte säkert, men kanske kanske.

 

Mina förkunskaper …

 

apple-256262_1920

 

Nada

 

I den här frågan är jag inte frökens lilla karamell. Långt ifrån. För mig var Valerian helt okänd, jag var helt nollad, trodde det var någonting sprillans nytt, men tji fick jag för det, eftersom detta i allra högsta grad är en kultklassiker. För den, som jag, är novis i ämnet så bygger filmen på de franska grafiska novellerna Valérian et Laureline (sv. övers. Linda och Valentin). Tydligen jättestort i Frankrike. Samma genomslag i Sverige? Jag vet inte, men västvärlden i allmänhet har den hjälpt till att forma hur den spekulativa fiktionen och drömmarna om intergalaktiska upptäcksfärder ser ut idag.

 

Linda och Valentin

 

Berättelsen om de intergalaktiska agenterna publicerades redan 1967 (alltså, innan premiären av första Star wars-filmen, kom ihåg!) och kom fort att bli populär – med över 20 volymer publicerade, plus lite annat lullull. Förkunskaperna om detta är viktigt för annars kan man bli lite irriterad när man ser filmen (som jag blev). Innan jag gick och såg filmen hade jag en vag aning om att filmen byggde på en grafisk novell, men hade ingen aning om kultvärdet och att serien var så gammal som den var, samt att (rätt tydligt om man säger så) serien har inspirerat många efterkommande SF-verk.

 

Det finns många tillfällen i filmen som man tänker på att den bara kopierar, men man blir lite konfunderad över detta då Luc Besson är en originell regissör med egna starka idéer. Så varför upplevs filmen som en klipp och klistra? En snygg klipp och klistra, men ändå. Varför får jag den känslan?

 

Jo, det ska jag berätta …

 

Det är inte Valerian som är en Copycat  – det är alla andra som är det! Typ. Eller egentligen är det på så vis att man kan jämföra Valerian med Sagan om ringen. Precis som Tolkien satte ramverket för Fantasy-genren många år framåt, gjorde Pierre Christin och Jean-Claude Mézières det med SF-genren. Det finns mer än ett tillfälle där man reagerar över likheterna med de sådär halvkända filmerna Star Wars. Själv reagerade jag starkt vid två tillfällen i filmen, kanske känns det här bekant:

 

valerian

 

Linda och Valentins skepp till vänster – Millennium Falcon till höger

 

Den här bilden kommer ifrån den första volymen av de grafiska novellerna, där det pinsamt tydligt visar vad som kom först, och vad som sedermera kom efter. I boken har man med flera exempel på vad Star Wars har tagit från Linda och Valentin. Alla exempel hittar du inte i filmen, tror jag inte i alla fall, det är först i efterhand som jag på riktigt kom att tänka på det.

 

Det andra exemplet som jag reagerade på var soldaterna i filmen Valerian, de såg ut som Darth Vader allihop, men i en mindre skräckinjagande framtoning. Jag vet inte om jag ska säga detta högt, men mest gick mina tankar till Mel Brooks härliga film Spaceballs:

 

spaceballs-02

 

 

 

Så, sugna på att läsa? Sju volymer av Linda och Valentin kan du hitta hos oss på Biblioteken i Halmstad. Följer du länken nedan så kommer du rakt på det:

 

Linda och Valentin

 

 

valentin

 

May the nerd be with you

 

/ Frida – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

Rouge One

Vilken underbar tid det är just nu för oss cineaster! Finns hur mycket bra film som helst som har släppts och kommer att släppas inom en kort framtid. Många filmer som man har sett fram emot. En av dessa har varit Star Wars: Rouge One – såklart. Har längtat ett år och har precis nyligen varit och sett den på bio.

 

Om man ska lägga in Rouge One i en kronologisk ordning, så placeras den som nummer fyra i serien. Handlingen tar vid några år efter att Darth Vader har blivit en Darth och helt har gått över helt till den mörka sidan, och innan han kidnappar Prinsessan Leia som är hans dotter fast han  inte vet om det (!). Ni fattar? Rörigt. I alla fall, i den allra första inspelade Star Wars filmen (den med Harrison Ford) har rebellerna fått tag i en ritning över dödsstjärnan, och Rouge One handlar om hur man fick händerna på ritningen. Detta är en film som visar de små hjältarna, de som har agerat i skuggorna men som har brunnit lika starkt som Luke Skywalker och har bidragit med minst lika mycket och med lika stora insatser – sina liv. På så sätt är det en väldigt bra film, men…Det finns tre saker som stör mig så in i norden med den här filmen:

  1. Det finns extremt onödigt klyschiga scener som man bara va, var det här ett skämt?
  2. En scen som hade med ett lasersvärd. Jag återupprepar EN scen, och den var ungefär en minut lång.
  3. Lider Star Wars av ett obotligt faderskomplex? Även den här filmen lägger stor vikt vid fadersrollen. Mammor dör hej vilt och ingen reagerar, men papporna, där är det en helt annan historia. Om dessa gör man hela filmer. Tycker nog att det är dags att släppa pappafokuset och utveckla berättandet.

Filmen talar till dig som gillar rymdaction men som den beundrare av The force som jag är måste jag erkänna att den lämnar en bitter smak i munnen. Jag vill ha lasersvärd och mer force chokes.

 

 

laser-sword-452474_1280

Eller varför inte lämna Darth Vader och Luke Skywalker ett tag för att istället fokusera på KOTOR, så som främst spelvärlden har gjort? För den oinvigde står KOTOR för Knights of the old republic som handlar om galaxen långt innan Darth Vader ens var påtänkt och under en tid då kraften flödade och kampen mellan den mörka- och ljusa sidan fortfarande låg i vågskålen. Tyvärr ser man inte KOTOR på TV men på biblioteket kan man hitta berättelser från den tiden i böcker och seriealbum. 

/ Frida H – Stadsbiblioteket