SpelaUpp


Lämna en kommentar

Valerian

 

En gammal klassiker väcks till liv på stora bioduken

I helgen gick jag på bio och såg nya storfilmen Valerian, som är en schysst SF-rulle, regisserad av filmguden Luc Besson. Detta inlägg kommer inte vara ett referat eller recension av något slag, youtube-klippet ovan berättar allt man behöver (och vill) veta. Däremot finns det intressant kuriosa kring filmen som jag vill lyfta – lite nördigt, jag vet, men låt mig hållas. Kanske dyker det upp någonting intressant som du kan smuggla ner i popcornpåsen du har köpt till filmen. Inte säkert, men kanske kanske.

 

Mina förkunskaper …

 

apple-256262_1920

 

Nada

 

I den här frågan är jag inte frökens lilla karamell. Långt ifrån. För mig var Valerian helt okänd, jag var helt nollad, trodde det var någonting sprillans nytt, men tji fick jag för det, eftersom detta i allra högsta grad är en kultklassiker. För den, som jag, är novis i ämnet så bygger filmen på de franska grafiska novellerna Valérian et Laureline (sv. övers. Linda och Valentin). Tydligen jättestort i Frankrike. Samma genomslag i Sverige? Jag vet inte, men västvärlden i allmänhet har den hjälpt till att forma hur den spekulativa fiktionen och drömmarna om intergalaktiska upptäcksfärder ser ut idag.

 

Linda och Valentin

 

Berättelsen om de intergalaktiska agenterna publicerades redan 1967 (alltså, innan premiären av första Star wars-filmen, kom ihåg!) och kom fort att bli populär – med över 20 volymer publicerade, plus lite annat lullull. Förkunskaperna om detta är viktigt för annars kan man bli lite irriterad när man ser filmen (som jag blev). Innan jag gick och såg filmen hade jag en vag aning om att filmen byggde på en grafisk novell, men hade ingen aning om kultvärdet och att serien var så gammal som den var, samt att (rätt tydligt om man säger så) serien har inspirerat många efterkommande SF-verk.

 

Det finns många tillfällen i filmen som man tänker på att den bara kopierar, men man blir lite konfunderad över detta då Luc Besson är en originell regissör med egna starka idéer. Så varför upplevs filmen som en klipp och klistra? En snygg klipp och klistra, men ändå. Varför får jag den känslan?

 

Jo, det ska jag berätta …

 

Det är inte Valerian som är en Copycat  – det är alla andra som är det! Typ. Eller egentligen är det på så vis att man kan jämföra Valerian med Sagan om ringen. Precis som Tolkien satte ramverket för Fantasy-genren många år framåt, gjorde Pierre Christin och Jean-Claude Mézières det med SF-genren. Det finns mer än ett tillfälle där man reagerar över likheterna med de sådär halvkända filmerna Star Wars. Själv reagerade jag starkt vid två tillfällen i filmen, kanske känns det här bekant:

 

valerian

 

Linda och Valentins skepp till vänster – Millennium Falcon till höger

 

Den här bilden kommer ifrån den första volymen av de grafiska novellerna, där det pinsamt tydligt visar vad som kom först, och vad som sedermera kom efter. I boken har man med flera exempel på vad Star Wars har tagit från Linda och Valentin. Alla exempel hittar du inte i filmen, tror jag inte i alla fall, det är först i efterhand som jag på riktigt kom att tänka på det.

 

Det andra exemplet som jag reagerade på var soldaterna i filmen Valerian, de såg ut som Darth Vader allihop, men i en mindre skräckinjagande framtoning. Jag vet inte om jag ska säga detta högt, men mest gick mina tankar till Mel Brooks härliga film Spaceballs:

 

spaceballs-02

 

 

 

Så, sugna på att läsa? Sju volymer av Linda och Valentin kan du hitta hos oss på Biblioteken i Halmstad. Följer du länken nedan så kommer du rakt på det:

 

Linda och Valentin

 

 

valentin

 

May the nerd be with you

 

/ Frida – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

Kärleksfilmstips för sommaren 2017!

Love, Rosie (2014)

Första tipset jag vill ge är filmen ’’Love Rosie’’, en fin kärlekshistoria mellan två personer som har varit bästa vänner sedan barnsben. Rosie Dunne och Alex Stewart har alltid vuxit upp med varandra och det har alltid varit de två mot världen, men kan man bara vara vänner mellan en tjej och en kille utan att det blir känslor inblandade? Det trodde båda två tills ingen av dem vill berätta vad de känner för den andra tills det blir för sent.love rosie

Kvällen det var skolbal förändrades allt och Rosie blev oplanerat gravid med en kille som heter Greg som var skolans ”snyggaste” kille, vilket gjorde att Rosie och Alexs planer att flytta till Boston tillsammans blev förändrade. Rosie fick uppfostra dottern Katie på egen hand utan någon pappa i bilden för han drog till Ibiza. När Rosie besöker Alex i USA får hon reda på att hans flickvän är gravid, men är Alex verkligen pappan? Alex levde inte i ett bra förhållande men han vägrade själv att inse de när Rosie försökte övertala honom tills han får reda på att flickvännen var otrogen mot honom med en konstnär. Rosie åker tillbaka till England och hennes jobb på hotellet där hon träffar Alexs gamla flickvän Bethany som för tillfället var modell, Rosie tipsade henne att när hon är i Boston att hon ska träffa Alex, Bethany gjorde som hon sa och en gammal romans mellan Alex och Bethany kom till liv, vilket gjorde Rosie sur eftersom att hon visste att Bethany inte är en bra person. Under samma tid kom Greg tillbaka till Rosie och Katies liv, och de tillsammans skapade en familj, vilket gjorde Alex väldigt sur eftersom han vet att Greg inte är en bra person.

Rosie och Alex har aldrig gillat varandras partner eftersom de inte tycket att de är bra för en, båda två vet att det är dem två som ska vara tillsammans men ändå går de till någon annan. Man får följa med i deras liv i både motgångar och framgångar, men de är alltid där för varandra eftersom deras kärlek är så stor.

Boken till filmen är skriven av Cecelia Ahern och är lika bra som filmen om inte bättre, det är verkligen en bok man inte kan släppa och bara vill läsa vidare.

 

 

The notebook (2004)

Hur kan man inte sett denna film? Det undrar jag men om man inte har det ska man definitivt göra det! Garanterat en gråtfilm som är perfekt till en myskväll antingen med vänner eller själv.

 

 

notebook

 

 

Filmen börjar med en gammal man som berättar en kärlekshistoria för sin fru som har blivit dement och ligger inne på ett sjukhus. Men det hon inte vet är att kärlekshistorian är mellan henne och hennes man.

Noah Calhoun är en fattig arbetare i Seabrook och blir förälskad i rikefamiljens dotter Allie Hamilton på en karneval gör han allt han kan för att få en dejt med henne. Allies första intryck av Noah förändrades och hon blev lika kär i honom som han var för henne. Under hela sommaren var de tillsammans, självklart var det mycket bråk mellan dem men det var ännu mer kärlek. Noah tar med Allie till ett övergivet hus där de planerar deras framtid och hur de vill renovera huset till deras drömhus. Vid sommarens slut var Allie tvungen att flytta med familjen till Charleston för hennes föräldrar tyckte inte om att deras dotter var tillsammans med en fattig arbetare som Noah. Allie träffar hennes nya kille som heter Lon Hammond som var en advokat vilket gjorde hennes föräldrar väldigt glada. Noahs försök till att få kontakt med Allie gick inte alls bra då hennes mamma har tagit alla brev som han har skickat till henne, bara för att hon inte vill att Allie ska träffa honom igen.

Noah bestämmer sig för att göra om det övergivna huset för han visste att Allie skulle komma tillbaka till honom, vilket han hade rätt om. Allie såg i tidningen om vad han hade gjort med huset och åker direkt till Seabrook för att möta Noah efter alla dessa år. Hon märker direkt när hon ser huset att det är exakt så som hon ville ha det för några år sedan och insidan är likaså.

Hon fick tillbaka alla brev från Noah som hennes mamma har tagit och förklarar för Lon att hon det är Noah som hon ska vara med och inte med honom.

 

Ps. Filmen och boken (av Nicholas Sparks) hittar du på biblioteket

 

/ Ellinor Nolenstam – Söndrums bibliotek


Lämna en kommentar

En stjärna mindre

Vi börjar med någonting trevligt, nämligen Oscarsgalan som sändes i dagarna! oscar1

För den som låg och sov och inte såg galan kan jag summera den så här:

Allting rullade på i vanlig ordning, förutom en liten detalj där man utnämnde fel film till året bästa film. Upps. Förutom det så var allting som vanligt, det var glitter, glamour, satir, sång och glädje. Helt enkelt supertrevligt och Jimmy Kimmel levererade i rollen som värd.

 

 

Men

 

nyag703-531_2015_153016Det finns en punkt på Oscarsgalan där man släpper på den glittrande illusionen och ägnar sig en stund åt verkligheten. I år fick Jennifer Aniston äran att framföra den årliga hyllningen till de nyckelpersoner i Hollywood som gått bort under året. En känslosam men också komplex programpunkt under galan. Det var här som en känslofylld Jennifer också sände en hälsning till Bill Paxtons nära. Bill som hastigt gick bort, i sviterna från en operation, dagen innan Oscarsgalan – 61 år gammal.

 

Bill Paxton…

 

Han har arbetat både som skådespelare och filmskapare och tillhörde inventarierna i filmvärlden. För mig har han varit en skådespelare som alltid har intresserat mig. Ända sedan jag var barn. Det är sant. Och det är inte att jag har en glorifierad bild av honom, utan en fråga för mig har snarare varit:

Vad tycker jag om honom?

Tog många år för mig att komma på hur det låg till. Jag tyckte ju han var jättebra! Efter att ha maratontittat på Tv-serien Big Love, var jag fast. Så upprörd och arg jag var på honom. Jag gick helhjärtat in i karaktärerna, så pass att jag hade svårt att släppa dem och deras livsöden när jag agerade i verkliga livet (jag vet, inte speciellt hälsosamt).

I Big Love var mitt stora hatobjekt Bill Henrickson, spelad av Bill Paxton. Den överväldigande och starkt ogillande passion jag kände gentemot honom kan bara betyda en sak – Bill Paxton var bra på sitt jobb. Sedan jag insåg detta kom han att bli en stor favorit hos mig, och det är med stor sorg man fick läsa om hans bortgång den 25 februari.

Han var en ytterst verksam person och många av hans filmer kan du hitta hos oss på Biblioteken i Halmstad:

Edge of Tomorrow

Twister

Apollo 13

U-571

Titanic

/ Frida H – Stadsbiblioteket

 

 

 

 


Lämna en kommentar

Rouge One

Vilken underbar tid det är just nu för oss cineaster! Finns hur mycket bra film som helst som har släppts och kommer att släppas inom en kort framtid. Många filmer som man har sett fram emot. En av dessa har varit Star Wars: Rouge One – såklart. Har längtat ett år och har precis nyligen varit och sett den på bio.

 

Om man ska lägga in Rouge One i en kronologisk ordning, så placeras den som nummer fyra i serien. Handlingen tar vid några år efter att Darth Vader har blivit en Darth och helt har gått över helt till den mörka sidan, och innan han kidnappar Prinsessan Leia som är hans dotter fast han  inte vet om det (!). Ni fattar? Rörigt. I alla fall, i den allra första inspelade Star Wars filmen (den med Harrison Ford) har rebellerna fått tag i en ritning över dödsstjärnan, och Rouge One handlar om hur man fick händerna på ritningen. Detta är en film som visar de små hjältarna, de som har agerat i skuggorna men som har brunnit lika starkt som Luke Skywalker och har bidragit med minst lika mycket och med lika stora insatser – sina liv. På så sätt är det en väldigt bra film, men…Det finns tre saker som stör mig så in i norden med den här filmen:

  1. Det finns extremt onödigt klyschiga scener som man bara va, var det här ett skämt?
  2. En scen som hade med ett lasersvärd. Jag återupprepar EN scen, och den var ungefär en minut lång.
  3. Lider Star Wars av ett obotligt faderskomplex? Även den här filmen lägger stor vikt vid fadersrollen. Mammor dör hej vilt och ingen reagerar, men papporna, där är det en helt annan historia. Om dessa gör man hela filmer. Tycker nog att det är dags att släppa pappafokuset och utveckla berättandet.

Filmen talar till dig som gillar rymdaction men som den beundrare av The force som jag är måste jag erkänna att den lämnar en bitter smak i munnen. Jag vill ha lasersvärd och mer force chokes.

 

 

laser-sword-452474_1280

Eller varför inte lämna Darth Vader och Luke Skywalker ett tag för att istället fokusera på KOTOR, så som främst spelvärlden har gjort? För den oinvigde står KOTOR för Knights of the old republic som handlar om galaxen långt innan Darth Vader ens var påtänkt och under en tid då kraften flödade och kampen mellan den mörka- och ljusa sidan fortfarande låg i vågskålen. Tyvärr ser man inte KOTOR på TV men på biblioteket kan man hitta berättelser från den tiden i böcker och seriealbum. 

/ Frida H – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

Skräck i natten

 

Det ser ut som att vi har en svajjig helg framför oss, vad passar inte bättre då än en riktigt god och läskig skräckfilm? Och jisses om jag har filmen för dig. Så läskig.

ghosts-572038_1280

 

För ett tag sedan tittade jag nämligen på filmen Conjuring 2, som är löst baserad på de paranormala utredarna Ed och Lorraine Warrens liv och lusta. Ett mycket intressant par som gör sig som handen i handsken i denna eminenta skräckfilm.

 

 

 

I Conjuring 2 åker paret från Amerika till England där en argsint ande plågar en liten flicka och hennes familj. Lorraine är osäker på att de ska ta sig an fallet eftersom hon har fått varnande syner där hon har hotats och hemsökts av en extremt läskig nunna. Usch. Ryser bara jag tänker på det. Fy katten. Efter övertalning från hennes make åker paret över till England och ställs där inför actionladdade, hotfulla och skrämmande situationer. Riktigt läskig film som fick hjärtat att hoppa ur bröstet vid ett antal tillfällen. Speciellt ruggig var scenerna som innefattade ett av barnens lektält. Burr.

 

 

 

Conjuring 2 är en hyfsat ny film och har iinte kommit på DVD än, men vi har första delen så har du inte sett den, hyr den!

 

 

 

Har du sett bägge filmerna och blev förtjust i nunnan och vill se mer. Fick höra lite skvaller från kollega om att det planeras en film med bara nunnan. OMG. Överlever man en hel film? Tveksamt? Men helt klart att man ska se den också.

 

/ Frida H – Stadsbiblioteket

 

 

 


Lämna en kommentar

Att skratta eller gråta?

Ibland när man tittar på filmer är de antingen så dåliga, roliga, tragiska, galna eller dråpliga att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Nyligen har jag sett två filmer som faller i just den här kategorin där man inte riktigt vet – är det löjligt, roligt eller bara sorgligt? Gränsen kan vara skrämmande hårfin.

Välkommen till Crazy Town!

The Brothers Grimsby är en film jag vill rekommendera till alla eftersom jag skrattade så mycket att det inte går att förklara. Vill gärna berätta om den men känner mig på något sätt lite feg. För, var den egentligen bra? Var det klass och stil på ”underbältet humorn”. Helt ärligt var det nog inte det, men har man en tidigare förkärlek till Sacha Baron Cohen, Isla Fischer och underbart gränsöverskridande Rebel Wilson kan man bara inte låta bli att låta sig bäras med till Crazy Town. För det är just vad den här filmen är. Helt crazy. Detta är en film som du antingen älskar eller hatar. En mellanmjölksfil existerar inte. Antingen går den hem eller så gör den det inte.

När nog är nog

En annan film som, på ett annat sätt, handlar om att gå utanför normerna och samhällets givna ramar är Wild Tales. Detta är en film från Argentina (bara det är ju kul) och den är stundtals tragisk, komisk och passionerad. Filmen är uppbyggd på flera olika historier, en antologi skulle man nog kunna kalla det, där människor, på ett eller annat sätt, känslomässigt brister. Filmen spelar upp olika scenarion på vad som kan hända när bägaren helt enkelt blir för full. Och det är allt annat än en vacker syn.

En film som ger en helt ny innebörd åt uttrycket ”BrideZilla”.

/ Frida – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

Super syskonen Coen!

I februari hade filmen Hail, Caesar! premiär i Sverige och för både regi och manus stod inga mindre än bröderna Coen!

Det går att skriva många långa rader om Joel och Ethan Coen. De har varit aktiva inom filmindustrin sedan 1980-talet och har under den tiden hunnit gör en hel del filmer. De är kända för att jobba inom alla typer av genres, allt ifrån komedi till western till skräck.

1996 släppte de filmen Fargo som de båda skrivit manus till och brodern Joel regisserat, den fick totalt sju Oscarnomineringar och vann i två av kategorierna. Det var inte heller sista gången en film av bröderna Coen skulle vinna priser på Oscarsgalan.
2007 slog de till igen med No Country for Old Men som fick totalt åtta nomineringar och tog hem fyra av dem, bland annat priset för årets film! I årets upplaga av den stora galan var filmen Bridge of Spies flerfaldigt nominerad bland annat för bästa manus(original screenplay) som Joel och Ethan skrivit tillsammans med Matt Charman.

Min personliga favorit är O’ brother where art thou. Filmen är löst baserad på den gamla dikten Odyssen av Homeros, men omskriven i en något modernare tappning. Den har flera WTF-element som jag gillar, det är lagom mycket blandning mellan humor och allvar, plus att soundtracket är grymt!

Andra filmer av bröderna Coen är tillexempel The Big Lebrowski  och True Grit. De har även skrivit manus till Unbroken men där stod Angelina Jolie för regin.

Skulle det vara så att man inte gillar att titta på film så har Ethan Coen givit ut en novellsamling med orginaltiteln Gates of Eden och på biblioteket finns den i svensköversättning med namnet Edens portar.

//Catarina – Getinge bibliotek