SpelaUpp


Lämna en kommentar

Skräck i natten

 

Det ser ut som att vi har en svajjig helg framför oss, vad passar inte bättre då än en riktigt god och läskig skräckfilm? Och jisses om jag har filmen för dig. Så läskig.

ghosts-572038_1280

 

För ett tag sedan tittade jag nämligen på filmen Conjuring 2, som är löst baserad på de paranormala utredarna Ed och Lorraine Warrens liv och lusta. Ett mycket intressant par som gör sig som handen i handsken i denna eminenta skräckfilm.

 

 

 

I Conjuring 2 åker paret från Amerika till England där en argsint ande plågar en liten flicka och hennes familj. Lorraine är osäker på att de ska ta sig an fallet eftersom hon har fått varnande syner där hon har hotats och hemsökts av en extremt läskig nunna. Usch. Ryser bara jag tänker på det. Fy katten. Efter övertalning från hennes make åker paret över till England och ställs där inför actionladdade, hotfulla och skrämmande situationer. Riktigt läskig film som fick hjärtat att hoppa ur bröstet vid ett antal tillfällen. Speciellt ruggig var scenerna som innefattade ett av barnens lektält. Burr.

 

 

 

Conjuring 2 är en hyfsat ny film och har iinte kommit på DVD än, men vi har första delen så har du inte sett den, hyr den!

 

 

 

Har du sett bägge filmerna och blev förtjust i nunnan och vill se mer. Fick höra lite skvaller från kollega om att det planeras en film med bara nunnan. OMG. Överlever man en hel film? Tveksamt? Men helt klart att man ska se den också.

 

/ Frida H – Stadsbiblioteket

 

 

 


Lämna en kommentar

Quentin Tarantino

Har precis tittat på Quentin Tarantinos senaste spagettivästern The Hateful eight. Som ett urgammalt Tarantino-fan är jag jävig i frågan huruvida den är bra eller inte, men kan ändå vara så pass objektiv och kvinna nog till att erkänna att den är bra men inte på långa vägar hans bästa. Men å andra sida, hur många mästerverk är rimligt att förvänta sig från en filmskapare? Med fantastiska filmer under bältet som Django unchained, med underbara skådespelaren Christoph Walz,  Inglourious Basterds med en intrig som har twister och vändningar som kräver bilbälte i soffan för att hänga med, då kan man förlåta en mindre bra film som The Hateful eight. Går inte alltid att vara på topp helt enkelt.

Boktips!

Nu när jag har lyckats klistra upp Tarantino på tapeten vill jag passa på att rekommendera hans självbiografi, som är en enkel och intressant bok att läsa. Den har givit mig mer kött på benen när jag nu ser hans filmer. I boken får man en inblick i hans liv, tankar och intressen, vilka blir extremt uppenbara när man sedan ser hans filmer – hans självbiografi ger ett mervärde till filmtittandet. Det är också intressant att läsa om hur han startade, hur han lyckades få ett sådant tungt artilleri av skådisar till dogmafilmen Reservoir dogs . Inspirerande att läsa om hur Tarantino lyckades skrapa ihop tillräckligt med pengar och hur han sedan fick skådespelarna att hoppa på projektet utan löfte om att det skulle finnas en ekonomisk ersättning för besväret. Spännande. Kul sedan att filmen kom att bli en världssuccé. Det är med andra ord inte alltid pengarna som gör filmen. Som sagt, är man tokig i Tarantinos filmer  är boken så värd att läsa.

/ Frida H  – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

Captain America: Civil War

I onsdags (27 maj) hade nästa installering av Captain America-serien, Civil War premiär på bio och självklart packaded jag ihop mig och mina vänner i en liten Volvo och åkte till Storstaden Göteborg för att se på den. Civil War är en del av Marvels stora filmsatsningar och beter sig mer som en Avengers-film än som en Captain America-film. För filmen är extremt stjärnspäckad och även om Captain America har en stor roll så kan filmen ses som en direkt fortsättning på Avengers: Age of Ultron där våra hjältar får hantera omvärldens reaktion på vad som hände då. No spoilers 😉

Detta passade mig rätt så bra, för om jag ska vara ärlig så är inte Captain America en stor favorit hos mig. Han är lite för tråkig och platt som karaktär för mig smak, även om Civil War hjälpte han på traven att bli lite mer intressant. Jag tänker inte gå in på detaljer om handlingen i filmen för om man inte har sett några av Marvels andra superhjältefilmer så kan man bli spoilad. Men det är fantastiskt roligt att se på Marvel-filmer, det finns en humor och en villighet att skämta med sig själv som jag saknade när jag såg på Batman vs Superman för någon månad sen. Även i Civil War tacklas svåra ämnen och skurkar med humor och strålande specialeffekter.  Allas vår käraste Spiderman har en förvånansvärt stor roll i filmen, även om han ser så ung ut att man undrar ifall han verkligen får vara ute såhär sent på kvällen..

Det finns en hel uppsjö av filmer, Tv-spel, TV-serier och såklart vanliga comicbooks eller serietidningar från Marvels universum, på bibblan har vi några av filmerna som är direkt knutna till Avengers-serien, många av Tv-spelen och en hel del av serietidningarna.

Om ni inte hittar någon film, TV-serie, Tv-spel eller serietidning hos oss, som ni vill låna så ta ett titt förbi bibblan och gör ett inköpsförslag, eller så kan man göra det här på nätet.  Kolla även in Fridas tidigare inlägg om Deadpool

/Erika – Stadsbiblioteket

 


Lämna en kommentar

The Walk

Varning! Är du höjdrädd ska du sluta läsa absolut omedelbart eftersom den här texten kommer att handla om svindlande höjder, en man och ett rep.

 

Historien (bygger på verklig händelse) tar fart på 1970-talet med franska balanskonstnären Philippe Petit. Han har många konstnärliga talanger men vurmar alldeles extra för att gå på lina. En dag får han se en bild på tvillingtornen i New York och får direkt lust att spänna upp sin lina mellan tornen. Med hjälp av kompisar sätter han sina planer i rullning. Det är nämligen inte så enkelt att bara kunna gå på lina, utan bara att få dit linan är bara det en bedrift i sig. Intrigen tätnar och gänget gör en Sickan och arbetar fram en plan…

 

 

Alldeles nyligen släpptes filmen The Walk på DVD och Blu-ray. Ända sedan jag hörde talas om Philippe Petit har jag funnit hans driv och mod extremt intresseväckande och när nu filmen om hans livs bedrift har kommit var jag ju bara tvungen att hugga den som en kobra. Och vilken historia! Inte bara själva balansakten utan också vägen dit, planeringen för att göra stöten möjlig. Mäktigt, och en liten ros vill jag också skänka Joseph Gordon-Lewitt som passar alldeles utmärkt i rollen som Philippe Petit, vågar nog påstå att det är hans bästa roll alltsedan Tredje klotet från solen. Detta är absolut en film som jag vill rekommendera till alla!

 

 

/ Frida – Stadsbiblioteket

 


Lämna en kommentar

Super syskonen Coen!

I februari hade filmen Hail, Caesar! premiär i Sverige och för både regi och manus stod inga mindre än bröderna Coen!

Det går att skriva många långa rader om Joel och Ethan Coen. De har varit aktiva inom filmindustrin sedan 1980-talet och har under den tiden hunnit gör en hel del filmer. De är kända för att jobba inom alla typer av genres, allt ifrån komedi till western till skräck.

1996 släppte de filmen Fargo som de båda skrivit manus till och brodern Joel regisserat, den fick totalt sju Oscarnomineringar och vann i två av kategorierna. Det var inte heller sista gången en film av bröderna Coen skulle vinna priser på Oscarsgalan.
2007 slog de till igen med No Country for Old Men som fick totalt åtta nomineringar och tog hem fyra av dem, bland annat priset för årets film! I årets upplaga av den stora galan var filmen Bridge of Spies flerfaldigt nominerad bland annat för bästa manus(original screenplay) som Joel och Ethan skrivit tillsammans med Matt Charman.

Min personliga favorit är O’ brother where art thou. Filmen är löst baserad på den gamla dikten Odyssen av Homeros, men omskriven i en något modernare tappning. Den har flera WTF-element som jag gillar, det är lagom mycket blandning mellan humor och allvar, plus att soundtracket är grymt!

Andra filmer av bröderna Coen är tillexempel The Big Lebrowski  och True Grit. De har även skrivit manus till Unbroken men där stod Angelina Jolie för regin.

Skulle det vara så att man inte gillar att titta på film så har Ethan Coen givit ut en novellsamling med orginaltiteln Gates of Eden och på biblioteket finns den i svensköversättning med namnet Edens portar.

//Catarina – Getinge bibliotek


Lämna en kommentar

Prinstider

Jag såg The King’s speech nyligen med Colin Firth och Geoffrey Rush i huvudrollerna och blev alldeles tagen. Tårarna låg som i en liten sjö i halsgropen då eftertexterna rullade. Glädjetårar som väl var! Den handlade ju om de två äldsta prinsbröderna av fem stycken. I förbigående mer nämndes de två yngre prinsarna, varav den ene kallades stackars Johnnie. Det är klart man blev lite nyfiken på dem så när jag upptäckte att det finns en BBC-miniserie från 2003 om dem på dvd på ca 3 timmar så måste jag kolla den också. Och visst var The lost prince bra, fast inte samma känsloupplevelse. Det blivande kungaparet George V och Mary får reda på att deras yngste son har epilepsi, en skamlig svårförståelig sjukdom och läkarna råder till total isolering av honom, för hans egen och omgivningens skull. Johnnie är ca 5 år vid det laget och han förpassas ut på landet med en liten tjänarstab med barnsköterskan Lalla i spetsen. Den ende som regelbundet besöker honom är den något äldre brodern George. Hans föräldrar har sällan tid att se honom, kanske inte ork heller, då det är mycket plågsamt för dem, i synnerhet för modern, som spelas mycket trovärdigt av Miranda Richardson. Isoleringen är både en förbannelse och en välsignelse för den lille pojken. Han har inlärningssvårigheter och ett något autistiskt beteende men Lallas envishet och kärleksfulla omvårdnad gör att han gör stora framsteg och han visar sig ha konstnärlig och musikalisk begåvning. Han är egentligen den ende av kungabarnen som får lov att utvecklas fritt, bröderna tvingas tidigt in i de plikter som väntar dem. Man får en hel del inblick i det politiska spelet kring första världskriget och får en förklaring till varför kungahuset i England bytte namn till Windsor. Slutet är ganska tragiskt då prinsen plötsligt dör vid 13 års ålder, men då har han ocså hunnit uppleva ett ögonblick av triumf och blivit sedd av sin närmsta omgivning. Som oftast när det gäller engelska historiska filmer är detta en mycket välspelad, engagerande historia. Regissören heter Stephen Poliakoff.