SpelaUpp


Lämna en kommentar

The DOOM is back in business

Vi som spelade spel på 90-talet får en alldeles speciell och kittlande känsla i kroppen när vi ser att DOOM kommer i en ny och fräsch version. Spelet droppade nyligen in på biblioteket, till konsolerna PS4 och XBOX ONE.

Det var redan året 1993 som DOOM lanserades till IBM-kompatibla datorer. Det anses vara ett av världens första FPS (first person shooter), och var alldeles unik i sitt slag. Skulle jag spela originalversionen idag skulle jag förmodligen skratta gott åt det, och skulle nog ha lite svårt att förstå att man faktiskt var imponerad av den ”grymma” spelkänslan. Klart, att gå från Donkey Kong (med dubbla skärmar!), till DOOM som hade 3D grafik. Det är ett stort steg som självklart imponerade.images

DOOM 4: Day one edition

Nu har vi inte dataspelsversionen av DOOM utan istället har vi den alldeles nya som har fått namnet DOOM 4: Day one edition. Jag har lånat, klämt och känt på spelet hemma på min gamla trotjänare PS4:an. Mina spontana tankar är att det finns många valmöjligheter för hur man  vill spela; multiplayer, co-op, kampanj, svårt, busenkelt och mycket mer. Många valmöjligheter lägger alltid till plus i kanten på ett spel eftersom alla inte vill spela likadant, tummen upp på den! Min förväntan var att det skulle finnas en alldeles unik känsla i spelet, någon härlig mix av Nostalgi, Action, Retro och Supercreepy. Ett uttryck som jag fortsättningsvis kommer att kalla för NARS och om jag använder det tillräckligt ofta kan det kanske ta sig. Här får ni se ett lingvistiskt experiment födas.

Nåväl,

DOOM har hög Nars-faktor (se hur naurligt uttrycket faller in i texten). Spelet levererar allt. Det finns en röd tråd och en handling som är intresseväckande, samtidigt som den totaläger på actionarenan. Från första bildrutan blir det fullt ös, så det är bara att luta sig fram i soffan, ta fram svettduken och hänge sig totalt till denna främmande planet som tycks vara infesterad av onda individer.

 

 

Happy Hunting!

 

 

Här hittar du DOOM på biblioteket

 

/ Frida H – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

Filmer med twist!

Oftast räcker det med att slänga ett öga på omslaget av en film för att förstå vad den handlar om och hur den kommer att sluta. Men då och då kommer det filmer som inte är lika förutseende. För dig som har börjat få nackspärr av allt sommarläsande (jag bara spontant förutsätter att läsning är det man gör på sommaren), och som behöver lyfta blicken från bokens tummade sidor för att istället lyfta den upp mot en TV-skärm så kommer jag här med några heta filmtips. Det gemensamma för filmerna? De kommer med en twist!

 

The Gift

 

Detta är en ruskigt creepy film där sanningen sakta och krypande kommer allt närmre ett avslöjande, och inte bara det, utan som extra knorr på sanningen avslutas det hela med en riktigt grym twist öppen för tolkning.

 

 

 

Hidden

Detta är en annorlunda film med Alexander Skarsgård i huvudrollen. Den utspelar sig i en dystopisk miljö där en liten familj gömmer sig från ”Breathers”. Rent dramaturgiskt påminner den om Buried som också är avskalad, få skådespelare och lägger vikten av intrigen på dialoger. Detta är en mysrysare som man egentligen inte kan säga så mycket om utan att spoila allt för mycket, men en twist mot slutet utlovas, så mycket vågar jag säga.

 

 

Män & Höns

 

Jag vågar nog lova att ni aldrig tidigare har sett Mads Mikkelsen i en sådan här roll. Den här filmen handlar om två bröder som får veta av sin faders testamente att de är adopterade. Historien fortsätter med att bröderna letar upp sin biologiska familj och därifrån händer någonting. Allting blir helt galet. Och slutet? Oj, vilken soppa och förvånande otippat. Mycket underhållande film, om än väldigt skruvad. Manusförfattaren till den här filmen har definitivt tänkt utanför boxen.

Trevlig sommar!

/ Frida H – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

The Walking Dead

walkingdeadEgentligen är zombies rätt tråkiga; de går sakta, svåra att prata med, luktar fruktansvärt illa och ser förskräckliga ut. Trist. Personligen är jag inget fan av genren men har trots detta ändå fastnat stenhårt i serien the Walking Dead, som bara handlar om zombies.

Eller är det så?

För vi som följer serien vet att zombies egentligen inte har en stor roll i den dystopiska serien. Zombiesarna (osäker på pluralformen där) är mer som en slags rekvisita till handlingen. Den stora rollen i intrigen har egentligen människan och de mänskliga relationerna. Utan att säga för mycket, men ursäkta, hur kan man välja att strida mot varandra när 90% av befolkningen är levande döda? Väldigt konstigt scenario men jag tror ändå inte att det är orimligt. Man kan ha naiva fantasier om att de överlevande går ihop i solidaritet men detta är nog bara en illusion. Ett mer troligt scenario är nog det som The Walking dead presenterar; att människan ser en möjlighet att ta och utöva makt, kosta vad det kostar vill, där medmänsklighet inte är en faktor.

Denna brist på medmänsklighet är genomgående i serien och den får en verkligen att tänka till. Hur mycket stenåldershjärna har vi egentligen? Hur långt skulle jag vara beredd att gå för att skydda mig själv och de mina? Idag litar jag blint på människor, skulle man bli lika misstänksam som karaktärerna i serien? Många frågor som jag finner extremt intressanta där allting sätts på sin spets.

Läs The Walking dead

När man talar om The Walking Dead är det många som direkt tänker på TV-serien. Mmm. Den är bra men den började först som tecknad serie, vilken jag vill passa på att lyfta här. Så här är det. Tv-serien sträcker sig bara en bit – än så länge. För den som inte uppskattar Cliff hangers utan vill veta vad som händer och fötter, då finns de grafiska (tecknade) böckerna att låna på biblioteket.

Visst, det är ovant i början att läsa en tecknad serie, men det tar inte många sidor innan man är helt fast. Jag måste säga att de är fantastiskt bra. Hur man i teckningarna har fångat karaktärerna, små subtila verktyg som ger en grym effekt. Kan varmt rekommendera. Dock, överensstämmer TV-serien inte helt med böckerna. Vissa karaktärers öden har ändrats och vissa karaktärer som vi finner i filmatiseringen finns inte alls med i böckerna. Men den stora handlingen är likadan, det är de små sidospåren som inte ser riktigt likadana ut, så det blir inte så förvirrande om man tittar och läser parallellt med varandra.

Ps. Böckerna finns både på svenska och engelska OCH de finns också som riktigt schyssta TV-spel.

 

/ Frida – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

Maze runner – The Scorch Trials

Börjar du också bli lite mätt på dystopier? Då kanske du ska sluta läsa nu.
 
Eller…
 
Under lång tid har jag undvikit James Dashners dystopiserie Maze runner. Jag tittade på första filmen. Tyckte väl att den var sådär. Av någon anledning tittade jag också på andra delen: Maze runner The scorch Trials. Här hände någonting. Den var ju riktigt bra! Välgjord, duktiga ungdomar i rollerna, extremt politiskt korrekt och, lyssna noga nu, spännande! Spana in den här trailern så förstår ni vad jag talar om:
 
 
 
 
 
 Efter den andra delen blev jag så begeistrad att jag dagen efter tog med mig hela bokserien hem. Så det kan gå ibland.
 
Ps. Filmen finns nu att hyra på bibblan så välkomna in!
 
 
 
/ Frida – Stadsbiblioteket


Lämna en kommentar

Ung kille fast i labyrint

En ung kille vaknar abrupt upp liggandes i en hiss. Han vet inte vem han är eller vart han har kommit. Ovanför honom står ett gäng med killar och tittar ner på honom genom det gallerförsedda hisstaket. När det drar upp honom, börjar han springa, men han kommer inte långt, då området de befinner sig i är omgärdat av höga betongmurar.  

 

I ungdomsfilmen The Maze Runner (2014) möter vi en grupp med unga män och pojkar, som alla av någon anledning (som de själva inte vet) har hamnat i en inhägnad labyrint, vars delar med jämna intervaller öppnas och stängs. Här lever de av den mat de själva odlar och en gång i månaden kommer en matranson, samtidigt som gruppen utökas med en person. Det är endast de sk runners som lämnar inhägnaden under dagtid för att undersöka labyrintens övriga delar, men de håller sig borta därifrån nattetid, då labyrinten vaktas av sk grievers, spindelliknande monster.

 

Detta är en spännande film som för tankarna till Flugornas herre och The Cube och som har samma dystopiska stil som Hungerspelen och Divergent, men med killar i huvudrollen. Filmen är baserad på boken I dödens labyrint av James Dashner.

 

 / Anna R

 


Lämna en kommentar

Divergent – dystopi i riktig hungerspels-anda

För de som är sugna på att se ännu en dystopi i riktig hungerspels-anda lär inte bli besvikna på filmen Divergent (2014). Divergent är första delen av tre och nyligen kom första filmen ut som DVD.

 

Divergent handlar om Beatrice Pryor som levt hela sitt liv bland de osjälviska i en framtidsvärld styrt kring fem falanger; de lärda, de osjälviska, de fridfulla, de tappra och de ärliga. Hon bryter normen genom att byta falang och välja de Tappra. Därmed får hon inte längre träffa sin familj utan falangen ska bli hennes nya familj. Hon gör ett val som överraskar alla, inklusive henne själv. Under den hårda initieringsfas som följer, döper Beatrice om sig till Tris och tvingas utkämpa strider mot sina medkandidater för att upptas av De tappra. Bara de tio bästa släpps in, de övriga tvingas leva utanför samhället som falanglösa. Under extrema fysiska och psykiska prövningar måste Tris avgöra vilka som är hennes verkliga vänner och vad hon egentligen känner för sin mystiske instruktör, Four. Tris bär också på en farlig hemlighet. När samhället hotas av våldsamma konflikter inser hon att den skulle kunna rädda de människor hon älskar. Om den inte förgör henne först.

 

Divergent finns inte bara som film utan även som bok och illustrerad filmutgåva, bakom-kulisserna-bok och ljudbok. De som inte orkar vänta på fortsättningen kan läsa de spännande böckerna Insurgent och Allegiant.

 

/Lisa