SpelaUpp

Tusen gånger god natt

Lämna en kommentar

Mitt emellan orcher och galaxer dyker det då och då upp en film som håller sig här på jorden, och en sådan har jag precis sett. Filmen heter Tusen gånger god natt – och är det bästa som jag har sett på väldigt länge.

 

Filmen handlar om krigsfotografen Rebecca (Juliette Binoche), som vid en självmordsbombning i Afghanistan nästan mister livet. Händelsen sätter saker på sin spets och oron hon möter från sin make och två döttrar tvingar henne att se över sitt yrkesval. Det går så långt att maken (Nikolaj Coster-Waldau) ställer ett ultimatum – kameran eller familjen. Direkt säger hennes hjärna familjen, för det ska ju vara självklart att familjen alltid ska vara det som prioriteras. Eller? Är allting det ena eller det andra? Juliette bär på en ilska och kampvilja mot världens ondska som gör att det inte är så enkelt att hålla sig ifrån kameran och faran som lockar. Hon vet och känner att hon har en tydlig och viktig del i rättvisekampen och hon kan på riktigt göra nytta och rädda liv, genom det hon berättar och blottlägger för resten av världen med sina bilder. Hur hon än väljer kommer valet att kosta – frågan är – vad är egentligen viktigast? Och vilket pris är hon villig att betala?

Detta är en mycket bra film som jag hett rekommenderar med ett slut som får en att tappa andan och som sätter sig kvar i minnet länge efteråt. Oj oj oj…vilket slut…

 

 

Frida / Stadsbiblioteket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s